På Gråbo aka mitt hem så härjar idag två mordiska fiskmåsar. Att börja en måndagsmorgon, som i min värld innebär klockan 15.00, med att bli attackerade av skriande fåglar känns inte som en bra idé. (jag tror de var rabiessmittade alternativt en massa småttingar i närheten som de skyddade)

Inte räckte det heller med att bli attackerad på vägen ner till Tallunden, konstiga ljudsaker som fuckade med hjärnan, lilla Pierre och sötnosen Anders - utan man skulle även bli attackerad på vägen tillbaka. Desamma lyckades Pierre med och förmodligen många andra i området.

När jag precis passerad det område som borde ha varningsskyltar vänder jag mig om, får se en cyklist som även hon fick besök av en skriande fiskmås 10 centimeter över huvudet.