"I can't go away with you on a rock climbing weekend.
What if something's on TV and it's never shown again"

Natten spenderas i måleriets tecken, som så många förr. Mannen med musklerna börjar arta sig men inte klar än (smygtitt till vänster, klicka för förstoring. Jag har raderat hans nedre magmuskler för de blev fel, så det vita är bara tillfälligt. Mest för Linas ögon. Hoppas du gillar honom). Jag tar en paus från det och filosoferar över livet och dess små vrår som man vill utforska man aldrig har tiden, orken eller pengarna till. Så nu tycker jag att vi inför en "Rädda-Jillie-från-tristessens-vardag"-fond. Bara att donera pengar, tid eller ork till mig.

För när man inte är Blondinbella, för när man inte är en politiker med fallskärm, för när man inte är Paris Hilton, för när man inte är någon av betydelse så kan man inte tjäna pengar på sin existens, man kan inte tjäna pengar på att bara vara. Man måste kämpa för varje krona, som hur man än gör är borta redan efter 10 minuter.

Jag samlar därför småmynt i en spargris med trasig klöv (det är väl klövar grisar har?) och önskar mig en traditionell guldfiskskål så jag kan visa upp mina rikedomar för världen. De behöver jag inte kämpa för, de är entré för att vistas i min lägenhet. 50 öre kostar det, om man inte är pank. För då får man gratisrabatt. - Med dem pengarna skall jag resa bort, långt bort.